Håller mig i handen
"Du står i en sån där fin, vit sommarklänning på en jättefin grön äng. Du står med utsträckta armar, tittandes upp på solen och du bara skiner, strålar och är SÅ glad! Solen bara lyser så himla starkt och ger dig sån otrolig energi! Maria. Kära nån va det kommer bli bra för dig! Gud kommer leda dig till en plats där du bara får stråla och vara Maria fullt ut. Där får du energi som du sedan kan stråla vidare. Och Han är med dig och håller dig i handen hela tiden!"
Ni som inte känner mig, kanske även ni som känner mig, vet inte att jag sedan jag kom hem i från Rumänien har fått en plötslig oro över min framtid. När folk tidigare bett om förbön för sin framtid har jag nog aldrig riktigt förstått hur det kan kännas. Att det kan vara så svårt.
I mitt fall har jag ändå valmöjligheter, jag vet bara inte vilket utav dem jag skall ta. Rumänien eller ungdomsledarjobb.
Båda är möjliga då vi som redan varit i Rumänien numera alltid har en plats där och jag har folk intresserade av mig som ungdomsledare i en kyrka i Göteborg.
Jag försöker ständigt få reda på och hålla koll på vad andra vill med min framtid, vad jag vill med min framtid och framförallt vad Gud vill med min framtid. Kanske ropar Han det i mitt öra, men jag hör inte. Kanske ska jag göra något helt annat. Fast det tror jag faktiskt inte.
När jag tittar tillbaka under mitt liv ser jag hur mycket andra har påverkat ens beslut i livet. Troligen omedvetet från min sida och troligen omedvetet från deras sida. Det är så enkelt att låta andra styra. Speciellt om man inte tycker om att såra och lever på att glädja andra.
Men jag har inte bara levt efter andra, jag har gjort vad jag tyckt känts rätt och bra för mig. Gjort vad som verkat spännande.
Även om jag kan se att Gud handlat i mina beslut och hjälpt mig hamna där jag är idag beroende på beslut jag gjort tidigare, så vill jag inte leva så nu - att Han ska handla efter mina beslut. Jag vill handla efter Hans beslut. Alltså precis tvärtom.
På onsdag skall jag hälsa på denna kyrka, (som jag inte vill avslöja förrän det är något officiellt), och se om Gud tydligt visar mig något. Rätt eller fel...?
Igår, eller i förrgår skickade min bror denna sång. "Lyssna till texten" skrev han. Idag gjorde jag det.
So many times I've questioned certain circumstances
Or things I could not understand
Many times in trials, weakness blurs my vision
And my frustrations get so out of hand
It's then I am reminded I've never been forsaken
I've never had to stand the test alone
As I look at all the victories, the Spirit rises up in me
It's through the fire my weakness is made strong
And He never promised the cross would not get heavy and the hill would not be hard to climb
He never offered victory without fighting but He said help would always come in time
Just remember when you're standing in the valley of decision and the adversary says give in
Just hold on, our Lord will show up and He will take you through the fire again
Vi får se hur min höst blir - och med tanke på den fina text jag fick i ett sms som ni kunde läsa här uppe - så tror jag den blir bra. Jag kommer få stråla vidare Guds strålglans. Och Han håller mig i handen.
/Maria
Ni som inte känner mig, kanske även ni som känner mig, vet inte att jag sedan jag kom hem i från Rumänien har fått en plötslig oro över min framtid. När folk tidigare bett om förbön för sin framtid har jag nog aldrig riktigt förstått hur det kan kännas. Att det kan vara så svårt.
I mitt fall har jag ändå valmöjligheter, jag vet bara inte vilket utav dem jag skall ta. Rumänien eller ungdomsledarjobb.
Båda är möjliga då vi som redan varit i Rumänien numera alltid har en plats där och jag har folk intresserade av mig som ungdomsledare i en kyrka i Göteborg.
Jag försöker ständigt få reda på och hålla koll på vad andra vill med min framtid, vad jag vill med min framtid och framförallt vad Gud vill med min framtid. Kanske ropar Han det i mitt öra, men jag hör inte. Kanske ska jag göra något helt annat. Fast det tror jag faktiskt inte.
När jag tittar tillbaka under mitt liv ser jag hur mycket andra har påverkat ens beslut i livet. Troligen omedvetet från min sida och troligen omedvetet från deras sida. Det är så enkelt att låta andra styra. Speciellt om man inte tycker om att såra och lever på att glädja andra.
Men jag har inte bara levt efter andra, jag har gjort vad jag tyckt känts rätt och bra för mig. Gjort vad som verkat spännande.
Även om jag kan se att Gud handlat i mina beslut och hjälpt mig hamna där jag är idag beroende på beslut jag gjort tidigare, så vill jag inte leva så nu - att Han ska handla efter mina beslut. Jag vill handla efter Hans beslut. Alltså precis tvärtom.
På onsdag skall jag hälsa på denna kyrka, (som jag inte vill avslöja förrän det är något officiellt), och se om Gud tydligt visar mig något. Rätt eller fel...?
Igår, eller i förrgår skickade min bror denna sång. "Lyssna till texten" skrev han. Idag gjorde jag det.
So many times I've questioned certain circumstances
Or things I could not understand
Many times in trials, weakness blurs my vision
And my frustrations get so out of hand
It's then I am reminded I've never been forsaken
I've never had to stand the test alone
As I look at all the victories, the Spirit rises up in me
It's through the fire my weakness is made strong
And He never promised the cross would not get heavy and the hill would not be hard to climb
He never offered victory without fighting but He said help would always come in time
Just remember when you're standing in the valley of decision and the adversary says give in
Just hold on, our Lord will show up and He will take you through the fire again
Vi får se hur min höst blir - och med tanke på den fina text jag fick i ett sms som ni kunde läsa här uppe - så tror jag den blir bra. Jag kommer få stråla vidare Guds strålglans. Och Han håller mig i handen.
/Maria